Vätö

Vätö, Norrtälje

Vätö är känt för den rosaröda granit som pryder många byggnader i Stockholm, bla Operahuset och Riksdagshuset och många mil gatsten.

Historia

Först under 1300-talets förra del blev Vätö en egen socken. År 1337 skrev man Vaetu, med betydelse "ön med våtmarker". Etthundra stenhuggarår har präglat Vätös havssida. Vätös rosaröda granit kunde brytas vid havet och transporteras till Stockholm där den behövdes vid byggandet av stadens många paradbyggnader i slutet av 1800-talet, bl a Operahuset, Riksdagshuset, Sofia kyrka, Bågspännaren av Carl Milles utanför Liljevalchs konsthall samt det mesta av den gatsten som finns på och under Stockholms gator. Stenhuggerier fanns på flera platser på Vätö.

Sevärdheter

Stenhuggerier:
Först av alla bildades Norrtälje Stenhuggeriaktiebolag 1892 och den första stora beställningen blev att hugga sten till Kungl. Operan år 1898. Stenhuggerierna hade sin storhetstid på 1920-talet, då arbetade 500 stenarbetare på ön. I Karlsängen låg det största privata stenhuggeriet, startat 1905, nedlagt år 1972. Tio år senare köptes det emellertid igen och startades på nytt.

Harg:
Namnet betyder offerplats. Centralby på Vätö. Minnessten i Vätögranit med texten: "Rest i tacksamhet till Vätö stenarbetare". Stenen är ritad av Vätö-konstnären Bertil Kumlien och huggen av Vätö-stenhuggaren Bertil Pettersson.

Ankare från Ansio:
Under segelfartygens tid var sjöfarten betydande. Som en påminnelse om denna epok finns ett stort ankare vid berghällen intill bryggan i Norrviken. Ankaret kommer från ett finskt fartyg, barkskeppet Ansio som förliste i december 1898 i närheten av Håkanskär. Ankaret bärgades 1982 och har satts upp som minnesmärke av Vätö hembygdsförening.

Vätö kyrka:
Strax invid brofästet över Vätösund ligger kyrkan på en hög terrass. Kyrkan, som har en enkel gotisk rektangulär plan, uppfördes sannolikt under 1300-talets förra del och försågs redan från början med sakristia. Vapenhuset är yngre, men uppfördes senast under 1600-talets början. Valven slogs under 1400-talets senare del och mot århundradets slut fick kyrkorummet sina rika målningar. Vem som var mästare till målningarna vet man inte, men likheter finns med Albertus Pictors skola. Många av kyrkans medeltida inventarier såldes i slutet av 1880-talet till Nordiska museet. En del av dessa har återförts, bl a S:t Göran och draken, vilken sannolikt har Bernt Notkes skulptur i Storkyrkan som förebild. Kyrkans äldsta bevarade föremål är dopfunten från 1100-talets senare del. På kyrkogården finns ett privat gravkapell från 1774 efter kaptenen i Ostindiska kompaniet, Mathias Holmers och dennes hustru.

Vätö Huvud:
Vätös nordligaste udde är friluftsområde. Det går en fin stig utmed vattnet med klippor och små sandstränder just där Björköfjärden förenas med den trånga, men djupa farleden genom Vätösund.

Kontaktinformation

Besöksmål i Norrtälje kommun/Attractions

76130 Vätö
Telefon: 0767-650660

Hitta hit