Historia
Redan för tusen år sedan var området bebott och det fanns vikingabyar bl a på Bogesundslandet och på Resarö. Då var havsnivån 5 meter högre än idag. Det finns idag fyra stora gravfältsområden samt två runstenar på Bogesundslandet.
Medeltiden
Vaxholm fick troligen sitt namn redan på 1100-talet då det fanns en vårdkase med kasvakt boende på Vaxön. Ordet vaks betyder vårdkase på fornnordiska. Dessa vårdkasar tändes vid fara och var en del av ett sinnrikt alarmsystem som löpte genom hela skärgården och kunde snabbt varna huvudstaden, Stockholm, vid annalkande fara.
År 1297 fanns på Norra Vaxöön en enda gård och år 1315 tillkom gården Södra Vaxöön där man drev ett litet jordbruk.
1500-talet
Redan år 1492 försökte Riksföreståndare Sten Sture d ä köpa mark runt Vaxholm för att bygga en försvarsanläggning som skydd för Stockholm, men det satte påven Alexander VI stopp för. Först 1510 lät Riksföreståndare Svante Sture uppföra ett enklare blockhus i sten och timmer på Vaxholmen. Det var början på Vaxholms fästnings historia.
Det visade sig att fästningen inte var tillräckligt bra, Kung Kristian II av Danmark slank förbi här med sin flotta 1520 och det slutade med Stockholms blodbad.
Kung Gustav Vasa drev igenom ett beslut i riksdagen 1544 i Västerås om ett permanent försvar på Vaxholmen, som är den lilla holmen där dagens kastell ligger och där mången ung soldat har gjort sin militärtjänstgöring. Försvarsmaktens ändrade förhållanden kom att styra befolkningsmängden och tillgången på arbete i Vaxholm under de kommande 500 åren. Gustav Vasa insåg tidigt att fästningen inte kunde ligga isolerad från omvärlden och att det behövdes en ”fleck” i närheten där folk kunde bo och samtidigt tillgodose fästningens behov av förnödenheter och tjänster. Denna fleck började växa år 1558 och blev dagens Vaxholm.
Redan 1563 visiterades fartyg, speciellt utländska skepp som var på väg in till Stockholm. Man beslagtog post och censurerade den. I början av 1600-talet förtullades alla skepp i Vaxholm och 1636 bestämde tullväsendet att man skulle upprätta en permanent tull i Vaxholm. Det första tullhuset i Vaxholm byggdes 1701.
1600-talet
Under början av 1600- talet ärvde Per Brahe d y mark på Bogesundslandet. Såsom Sveriges då störste godsägare lät han uppföra Bogesunds slott mellan 1642 –1650. Det sägs att han betraktade Bogesunds slott som sitt huvudslott, tillika hem. På 1860-talet byggdes slottet om till dagens romantiska riddarborg och trädgården omformades i samma romantiska stil av dåvarande ägare, Nils Albrekt von Lantingshausen von Höpken.
Vaxholm fick sina stadsprivilegier 1647 av Drottning Kristina. Privilegiebrevet försvann men staden fick rättigheter att idka handel och driva krog.
Sitt sigill och vapen fick Vaxholm1660.
Per Brahe d y och kyrkoherde Danielis byggde år 1644 en kyrka på samma plats där dagens kyrka ligger. Per Brahe donerade mest pengar, därför döpte man kyrkan efter honom till Sante Petria Kyrkia. Efter 100 år dömdes kyrkan ut som ej reparationsduglig.
1700-talet
Vintern 1711 tog pesten 282 liv i Vaxholm. Detta var 2/3 av Vaxholms befolkning. Vaxholms fästning lyckades tack vare full beredskap rädda Stockholm 1719 när ryssarna härjade i svenska skärgården.
Nya kyrkobygget påbörjades 1760 men blev klart först 40 år senare pga utlåning av medel, förskingring, dryckenskap, inbrott och inbördes fejder i församlingen. Eftersom väder och vind förstörde nybygget, beslöts 1795 att genomföra en rikskollekt, för att med hjälp av den kunna färdigställa kyrkan. Den skulle döpas efter Gustav III men han hann avlida innan kyrkan var klar, så kyrkan döptes efter Gustav III:s efterföljare, Gustav lV Adolf, till Gustav Adolfskyrkan. Den nyklassicistiska kyrkan ritades av Olof Tempelman och Carl Fredrik Adelcranz. Invigningen skedde 1803.
1800-talet
Den gamla fästningen revs och ersattes med den nuvarande Vaxholms Kastell 1833-1863.
När fästningen stod klar 1863 var den omodern och vid en provskjutning av murarna 1872 sköt man rakt igenom de 2½ meter tjocka granitmurarna. En ny fästning byggdes på Rindö mellan 1870 - 1877 och fick namnet Oskar Fredriksborg och denna fästning skyddade Oxdjupet. Vaxholms fästning fungerade även som fängelse under 1700- och 1800-talen. Den mest kände fången var Georg Carl von Döbeln.
Redan 1832 fick Vaxholm en reguljär båtförbindelse till Stockholm. Ångbåten Solitude angjorde Vaxholm två gånger i veckan på sin trad till Mariehamn på Åland. År 1862 döptes en båt till Waxholm för första gången och 1869 startade Waxholmsbolaget dagliga turer mellan Stockholm och Vaxholm. Alla Waxholmsbåtar målades vita 1888, och det var då som man började tala om ”den vita skärgårdsflottan”.
Under slutet av 1860-talet och en bit in på 1900-talet blomstrade badortslivet i Vaxholm. Burgna stockholmare sökte sig hit för den friska luftens skull. Stockholm hade en osund miljö med stinkande avlopp och ingen sophämtning, så man flydde till Vaxholm. Staden kunde erbjuda flera slags bad i kallbadhus, varmbadhus och bad i ett kombinerat salt- malt- ång- och gyttjebad. Dessutom fanns Rindöbaden där man hade Europas mest mineralrika vatten. Vaxholm blev centrum för sommargäster.
Under samma tidsperiod flödade spriten och ölen på flera krogar i Vaxholm. Smålänningen och krogägaren Carl Andersson skickades hit 1865. Hans uppgift var att frälsa Vaxholmarna och skärgårdsborna och rädda dem från spriten och det syndiga leverne som den förde med sig. Carl Andersson lyckades stänga de flesta krogar tills endast två fanns att tillgå. Waxholms Hotell, för dem som hade pengar och Markmanska krogen, för de andra. Markman var en vapensmed som fick tillstånd att servera sprit, om han samtidigt försökte få folk att dricka med måtta. Markmanska krogens två avdelningar döptes därför snabbt i folkmun till Lilla och Stora Bättringen.
Carl Andersson var en karismatisk talare och detta spred sig ut i skärgården. Man började vallfärda till den nybyggda stora missionskyrkan i Vaxholm som kunde ta 2000 åhörare. Tornen var så höga, att det blev ett välkänt sjömärke långt ute på Saxarfjärden. Kyrkan var stor och dyr att underhålla och kyrkans medlemmar ville inte att kyrkan skulle få en profan användning därför beslöt man om rivning. Kyrkan revs vid årsskiftet 1966-67.
Huvudsysslan i slutet på 1800-talet för Vaxholmsborna var fisket. Den färska Vaxholmsströmmingen var mycket populär inne i Stockholm. Den var inte saltad utan dagsfärsk. Den roddes in varje morgon till salutorget i Stockholm och blev därför mycket eftersökt. Man rodde långa sträckor för att plocka upp denna strömming, ibland ända ut till Sandhamn. Vaxholm hade också många hantverkare som arbetade för militären.
Sevärdheter
Vaxholms Kastell
Besökaren kan på Vaxholms fästningsmuseum följa genom uppbyggda miljöer, modeller och montrar, skärgårdsförsvaret under 500 år. Träd in ett av Kastellets bombsäkra valv och se och hör hur det kunde gå till när soldaterna förberedde, laddade och sköt med en bombkanon under Krimkriget 1854. Vaxholms fästning har också en utställning om Ytterby gruva, som gett namnet åt ett flertal grundämnen. I Vaxholms kastell finns också café, Bed & Breakfast, fest & konferensvåningar samt "Fångarna på fortet" -lekar.
Bogesunds slott
Besök Bogesunds slott, en 1600- tals kropp i 1800- tals-kläder, en romantisk riddarborg, ett törnrosaslott eller spökslott kalla det vad du vill. Det finns många epitet på detta slott. Den siste slottsherren Nils von Höpken övergav sitt slott på 1910-talet, och därefter tog förfallet fart på allvar.Staten övertog slottet med hjälp av en tillfällig lag, Lex Bogesund, 1946 och 1949 blev slottet byggnadsminne. Detta omfattar slott, park, trädgård och allé. Slottets interiör är delvis orörd. Tak och ursprungsmålningar från 1600 talet och dekorationerna på de olika våningsplanen är bevarade från olika tidsepoker i slottets historia. Idag kan man besöka slottet under sommarens guidade visningar eller i samband med annat publikt evenemang .
Rådhuset
Arkitektbröderna Kumlien fick 1884/85 uppdrag att rita ett stort herrgårdsliknande Rådhus. Det uppfördes på Rådhustorget och finns delvis kvar idag. Arkitekten Cyrillus Johansson fick i uppdrag 1925 att göra huset större. I rådsalens innertak har konstnären Filip Månsson målat en plafondmålning av stadens utveckling. Stadens turistbyrå är belägen i rådhuset.
Vaxholms hembygdsmuseum
I museet vid Blombergska udden i Norrhamnen finns bla en utställning med föremål som handlar om stadens strömmingsfiske. Museets stolthet är en fullt utrustad långbåt med tillbehör. Där finns även en inredd stuga som visar en fiskarfamiljs liv. Verktyg och skor från stadens siste skomakaremäster samt mycket annat. Museet är öppet under helger i juni, juli och augusti eller enligt överrenskommelse. Sitt gärna ner en stund i trädgårdscafeet under sommarhalvåret och njut av en kopp kaffe och utsikten.
Rindö Redutt
Det byggdes som ett hjälpfort till Vaxholms fästning och man kan besöka redutten för den fina utsiktens skull. Numera har konstnärer sina arbetsplatser där.
Batteriet
Kallas även Portugisiska batteriet för att de kanoner som stod där kom från Portugal. Man kan fortfarande se spår efter de senaste kanonerna. De förflyttades från batteriet till Karlskrona under första världskriget. Gå gärna dit med en picknickkorg och sitt ner på de gröna kullarna och njut av korgens innehåll och den vackra utsikten över Norra Vaxholmsfjärden och ta sedan trappan ner till Vaxholms mest centrala bad för ett dopp.
Johannesbergsparken
Johannesbergsparken ligger vid Vaxöns södra strand. Denna udde ligger i ett mycket vackert område. Där finns äppellund, sandstrand, badbrygga, trädallé och öppna gräsytor. Här finns också den kommunala Söderfjärdsskolan och den privata skolan Johannesberg Montessoriskola. Här stannar Vaxholmsbåten vissa turer och på sommaren spelas emellanåt friluftsteater.